ilabbetmedfelix.blogg.se

Jätteräkan

Jätteräkan kan också kallas för tigerräka, scampi eller tropisk räka. Den har som du kanske vet extremt stor miljöpåverkan. Den odlas i Asien och man tar bort stora områden mangroveskogar för att anlägga stora dammar som hålls rena utav vattenpumpar som släpper ut stora mängder koldioxid. När sedan luften är för förorenad eller arbetarna har blivit sjuka flyttar de utan att städa upp efter sig. Eftersom de använder saltvatten i dammarna blir marken för salt för att odla på när de har flyttat och därför har inte lokalbefolkningen något jobb eller pengar. Det enda de kan göra är att plantera träd men vem vill egentligen finansiera för det?

För att producera jätteräkor måste man ha yngel och det finns tre sätt att skaffa dessa yngel.
-Fångst av vilda yngel. De åker ut med stora båtar som är dåliga för miljön. Sedan fångar de stora mängder fisk och skaldjur. Efter det så filtrerar de ut all fisk och använder bara jätteräksynglet. Problemet med detta är att det är en extrem bifångst. Bara en på tusen av all fisk som de får upp är jätteräkans yngel och all annan fisk dödas och slängs i havet. Så av 1000kg fisk är endast 1kg yngel från jätteräkan vilket inte är någon bra konsumtion.
-Fångst av honor med ägg. Dessa honor kostar mellan 300kr och 700kr styck och det bevisar hur svårt det är att få tag på dem. För att honan sedan ska släppa sina ägg krossar man hennes ena öga vilket har kritiserats för djurplågeri.
-Uppfödning av yngel i fångenskap. Problemet med detta är att man bara har kunnat föda upp en enstaka generation därför måste man hela tiden fylla på med nya jätteräkor vilket, som sagt både är dyrt och svårt att hitta.

Det spelar ingen roll vilken utav dessa metoder man väljer för det går åt stora mängder koldioxid vid både produktion, transport och lagring.

Livet ombord på fiskbåtarna är inte bra heller. Personerna som jobbar på dem är mer eller mindre slavar och de måste göra exakt så som deras chefer säger. Om de säger att de ska sova måste de sova, om de säger att de ska äta måste de äta eller om de säger att de ska jobba måste de jobba. Det finns inga ursäkter och om de säger emot blir de slagna och ibland till och med skjutna. Arbetare på båtarna vittnar om att vissa försöker fly genom att hoppa i havet men de dör oftast eftersom det är för långt till land.

Det finns också ett samband mellan odling utav lax i Norge och jätteräkan. För den odlade laxen i Norge behöver väldigt mycket foder som oftast kommer från Peru. För ett kilo odlad lax dödar man mellan 2 och 5 kilo annan fisk som ska användas som foder för laxen. Fodret tillverkas i stora fabriker som släpper ut stora mängder koldioxid. Men de släpper också ut orenat avloppsvatten som förstör ekosystemet på havsbotten i Peru. Den fisk som används till foder behövs också användas som mat till lokalbefolkningen. Konsekvenserna till detta blir att personer i Peru måste svälta för att vi ska köpa billig lax från Norge. Jätteräkan äter också detta foder och på så sätt försvinner extrema mängder fisk från haven runt om Peru.

Men finns det verkligen miljövänliga jätteräkor?
Svaret på den frågan är nej!
I Ecuador har 70% av landets mangrove ekosystem blivit förstört tack vare jätteräkan. För att kompensera för dessa förluster säger ett Tyskt företag som säljer ”ekologiska” jätteräkor till Sverige, att de återställer minst 50% av all plats som de förstört inom 5 år. Problemet är bara att man inte kan odla på dessa områden utan man kan bara plantera olika växter som kan hjälpa till att återställa ekosystemet. Det stora problemet med detta är att det Tyska företaget bara har planterat växter på 6% av alla områden som de har förstört.

I det tyska företagets villkor står det till och med att de ska släppa förbi lokalbefolkningen när de ska ut och fiska. Men när Naturskyddsföreningen intervjuar befolkningen runt odlingarna vitnar de om att de inte får åka förbi, även om de har tillstånd. Det tyska företaget har till och med vakter med vapen som vaktar floderna. Lokalbefolkningen vittnar också om att vakterna avlossar skott när de kommer för nära odlingarna.

För att räkorna ska väga mer lägger de i smutsigt vatten som inte är bra för varken räkan eller oss. Detta vattnet är förorenat sedan innan (p.g.a gifter som de använder i odlingarna) och därför får vi i oss massa farliga kemikalier. Dessa kemikalier kanske inte är jätte farliga nu men om vi äter sådana kemikalier dagligen så kan det straffa våra barn eller barnbarn. Detta gäller inte bara jätteräkorna. Visste du att ett vanligt icke ekologiskt äpple blir besprutat 10 gånger innan vi äter det och det är såklart inte bra.

Men varför besprutar vi allt om det är så farligt?
Jo, vi vill ju att maten ska vara billig. Men idag är det någon annan som betalar det verkliga priset. Det kanske är den Asiatiska odlaren som får cancer eller barnet som får svåra sjukdomar tack vare att han bor nära en icke ekologisk odling. Därför är det enklast att välja ekologisk eftersom då får korna komma ut i naturen och de slipper bespruta ditt äpple.

Undersökningen
Det finns ett starkt samband mellan fryst kycklingfilé och jätteräkor. Under produktionen tillsätter nämligen företagen extra vatten till kycklingen för att man ska betala för vatten och på så sätt tjänar företaget pengar på detta. Skillnaden mellan kycklingen och jätteräkorna är att de tillsätter smutsigt vatten i jätteräkorna vilket kan vara farligt eftersom vattnet som de tillsätter ofta har blivit förorenat utav gifter som läckt ut från olika odlingar från till exempel jätteräkan. Alltså får de personer som äter jätteräkor i sig dessa ämnen.

I kycklingfilén tillsätter de dock rent vatten men det är ändå dåligt att vi som konsumenter ska betala för vatten när vi går och köper fryst kyckling filé.

Programmet ”Plus” som sänds i SVT gjorde en undersökning om hur mycket vatten de tillsätter i kycklingfilén. De testar 8 stycken olika kycklingfiléer som köps in på Ica, Coop och Willys. Deras resultat var att det i snitt var 38,5% vatten i den frysta kycklingfilén. Detta tycker jag är fruktansvärt. Om man går och köper 1kg kycklingfilé så ska man få 1kg kycklingfilé och inte massa tillsatt vatten.

Farliga gifter
Under produktionen av jätteräkan används också en hel del gifter, ett exempel på alla dessa gifter är Endosulfan (C9H6CI6O3S). Detta gift är så farligt så det är olagligt i mer än 150 länder i världen. Det är också olagligt i de flesta utav de länder som man tillverkar jätteräkan och därför måste odlarna olagligt köpa in detta gift för att sedan använda det på sin odling. Detta gift är sedan också med räkan hela vägen tills du äter upp den och på så sätt får du i dig endosulfan oftast helt omedvetet när du äter en jätteräka. Detta gift är som sagt extremt giftigt. Det är så giftigt så det håller på att döda de marina ekosystemen i Asien. Dessa ekosystem försörjer sig flera miljoner personer på och utan ekosystemet skulle också luften bli förorenad eftersom det inte finns några växter som kan göra fotosyntesen (6 CO2+6 H2O+ solenergi ---> C6H12O6+6 O2). Utan fotosyntesen renas inte vår luft från all koldioxid som vi släpper ut när vi till exempel åker bil, flygplan eller förbränner rå olja. Allt detta bidrar till växthuseffekten och de stigande temperaturerna på vår jord.

Enligt Intergovernmental Forum on Chemical Safety är endosulfan ett akut giftigt bekämntningsmedel. I sin riskbedömning säger de följande om endosulfan
-Giftigt vid hudkontakt
-Mycket giftigt vid inandning
-Mycket giftigt vid förtäring
-Mycket giftigt för vattenlevande organismer
-Kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljö

Endosulfan kan också orsaka bröstcancer, påverka de manliga könshormonerna vilket kan göra det svårt för män att befrukta ägg och på så sätt föda barn. Endosulfan försvagar också immunförsvaret och orsakar allergiska reaktioner. Det kan också göra så att folk enklare får epilepsi och orsaka Parkinsons sjukdom.

Giftet används inte bara vid produktionen av jätteräkor utan också vid produktionen av bomull, kaffe, te och andra fruktodlingar. Det dödar också varje år flera tusen bomullsbönder.

Det som Endosulfan gör på odlingarna är att det dödar alla små organismer som kan skada odlingen av jätteräkan. Många utav dessa organismer behövs i jordens kretslopp och om de skulle dö ut skulle det troligtvis bli katastrofala konsekvenser.

Att ett sådant gift används i en vara som varje dag används av flera hundratusen människor är inte bra för världens framtid. Det är som sagt olagligt men ibland har inte odlarna något val. Ibland måste de använda giftet för att få odla jätteräkorna. Odlarna tycker att det är bättre att odla något farligt och ha en inkomstkälla än att inte odla någonting alls och dö av svält.

Än före detta odlare av jätteräkorna säger att giftet smugglas in av skrupelfria affärsmän. Han säger också att det var väldigt effektivt och gav bra resultat. Därför är medlet väldigt efterfrågat och om man frågar efter det i affären kunde man få det samma dag. Det är också väldigt skadligt och att man kan döda vad som helst med giftet. Han säger till sist att att giftet används i ALLA räkodlingar.

Jätteräkan doppas också i antibiotika för att alla bakterier ska dö på den. Detta kanske inte låter så farligt men det är exakt tvärt om. För antibiotika hjälper dagligen personer runt om i världen för att bli av med bakterier i deras kroppar och på så sätt bli friska från svåra sjukdomar. Problemet med antibiotika är att man inte kan äta för mycket utav det eftersom man då blir resistent mot det och med det menas att det inte längre hjälper kroppen. Forskare oroar sig därför för att vi använder så mycket antibiotika i vår mat så vi kan bli resistenta mot det. Om detta skulle hända skulle det bli mycket svårare för oss att bli av med svåra sjukdomar och personer skulle troligtvis dö utav farliga bakterier i deras kroppar.

Energi
För att ta fram jätteräkan går det åt stora mängder energi. Bara för att gräva alla dammar där de odlas behövs det stora maskiner som ofta går på diesel. Det går också åt energi att fälla alla träd som var där innan de skulle börja odla jätteräkor. Sedan ska dessa träd föras bort och det går också åt massa energi åt det. När räkorna sedan odlas hålls dammarna rena av maskiner som också går på diesel.

Räkorna ska sedan ta sig till Europa och det gör oftast med båt. Även här går det åt stora mängder energi som skulle kunnat användas till något annat.

När vi till sist har ätit räkan ska skalen på den återvinnas. Om man lägger den i en kompost går det nästan inte åt någon energi alls. Men om man slänger den i vanliga soppåsen bränns den och här går det åt mycket energi. Dock får man ut energi från den här processen också. Eftersom röken går igenom en turbin som sedan snurrar tjänar man också energi på detta. Problemet är bara att det kommer ut stora mängder koldioxid vilket inte är bra för växthuseffekten (det blir varmare på vår jord).


Så det enklaste är alltså att strunta i jätteräkan. För då slipper man få i sig alla farliga gifter. Vi slipper också förstörda ekosystem och personer med dåliga arbetsvillkor. Du kanske till och med räddar ett liv eftersom du hoppar över denna miljöbov. Jag kommer aldrig mer äta jätteräkan och jag hoppas att du inte heller kommer göra det.